Carengo

Jag är helt slut nu, det har hänt så mycket idag och det finns en gräns för hur mycket man orkar med. Men jag ska försöka göra ett snabbt inlägg om tävlingen nu.

 

Han kändes lite segare än vanligt. Men inget som jag brydde mig om då han är så annorlunda från dag till dag. Jag jobbade honom mycket i skritten, lösgörande och tempoväxlingar. Framhoppningen gick också bra, han stannade någon enstaka gång men vi hittade ändå flyt. På banan så travade vi omkring bland hindren och tog det lugnt. På första hindret så vägrade han. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde fel då, jag lutade mig bakåt, drev på, smackade, la på spöt på bogen och tog ut svängen men han bromsade redan flera meter innan. Nu efteråt vet jag att han inte mådde helt bra, och nu inser jag också hur otroligt tapper han är! Hoppar en hel (nästan) bana fast han har ont, helt otrolig är vad han är. Vi fick ett stopp till, dock var det mitt fel för jag hann inte svänga då han skyggade för publiken. Tre galoppsprång innan näst sista hindret så snubblade han och jag valde att lägga en volt och få ett bättre hopp. Stopp + stopp + volt = 12 fel = utesluten

Jag var trots det ganska nöjd. Vi fick ett bra flyt i mitten av banan.

 

Mellan klasserna fick Marengo kolik. Han började vika in bakbenen under magen och gick flera gånger ner på knä med frambenen. Han ville hela tiden lägga sig ner och jag fick lite smått panik. Vi fick som tur va snabbt tag i en mamma som var veterinär. Hon kollade över Marengo och sa att det antagligen var kolik. Jag gick runt med honom medans mamma ringde distriktsveterinären. Det tog bara en kvart innan veterinären var på plats och vi fick gå in i stallet och låna en box. Först gav veterinären Marengo tre sprutor varav en var b-vitamin och en lugnande och en vet jag inte riktigt vad det var. Veterinären lyssnade på tarmen med hjälp av ett stetoskop. Det ska egentligen låta mycket men det var nästan knäpptyst. Därefter fick Marengo vila lite medans veterinären påbörjade att stoppa in en slang genom högra näsborren till magsäcken. Hon hällde i ljummet vatten och en sorts vätska i slangen. Marengo stod som förstelnad men var jätteduktig och stod stilla. När allt var klart och slangen var ute så blödde han näseblod. Det var som tur var vanligt, men det kändes som det aldrig skulle ta slut. Nu sover Marengo i stallet. Lastningen gick fort och vi var snabbt hemma. Jag gick ut en sväng i skogen med honom. Han mår mycket bättre, både kissat och bajsat och är allmänt piggare. En skräckupplevelse, verkligen! Min ponny håller på att trilla ihop och sen är det blod överallt. Usch.. Tur att han kommer bli bra, jag blev riktigt rädd där ett tag! Orsaken till koliken vet vi inte säkert, det kan vara att det har blivit en sån stor omväxling nu när det är grönt gräs i hagen att magen inte pallar med det, men det kan även vara att han har fått i sig grus när han har ätit kort gräs.